Anders Sparrman to Linnaeus
Cape of Good Hope, 2 May 1772
Caput B: Spei. d 2. Maij 1772
Beij Hr van Kirsten in Baij Falso[1]
Wälborne Herr Archiater och Riddare
Straxt efter min lyckeliga ankomst hit till Cap d 12 Aprilis, hade jag äran uppvakta välborne Herr Archiater, men denne min ödmiuke skyldighet blef då i hast på ett sätt att jag å nyo nödgas anhålla det till bästa utydes. Samma gång tog jag friheten nämna, att mitt uppsåt vore med första sända nogot herifrån; Blir det lilla som nu följer eij illa ansedt så är det ibland de största uppmuntringar för mig att använda mina klena krafter till det yttersta. Beklagar att rägn, och blåst, uppvaktningar , mina sakers flyttande och reglerande, Disciplar, främmande, m.m.: hafva varit stora och förtreteliga hinder nog att göra skel för dessa 14 dar; efter mitt förra hopp och önskan: De fläste af örterna tagne her i Baij Falso äro eij tillräckel. torra att skicka, och många af de vid Cap(staden) äro mögl. och och fuktiga blefne medan de under Transporten uppehölts tillika med mina saker och Böcker på vegen. De måste derföre vänta till hernäst. Insecterne äro eij heller många dock alla de jag nu början på vintertiden kunnat få mäst under stenar och rutna stubbar, Jag kan eij annat se än att större delen af dem äro nya. I vår om 3 månader torde vankas fler på örterna, då berättas att de nu bara bergen, och tårra liungfälten skola stå i specieuse dräkt. Nästa gång skall väl och annoteras vid örterna nu har omöijel. varit dertill, legenhet och tid. Språket emberasserar oändel. Jag måste göra mig nogot tålamod att lära det först innan nogot särdeles kan förstå; Folket tyks berätta ibland intressanta saker att tillfredställa min Nygirighet, men vi förstå eij hvarannan till hälften
Mesembr: edule Hottentoto file[2] her kallad beröms för Blessurer och mycket för sura ben om jag förstod rätt annars; Jag menar hon växer i H: Ups:[3] hon är lindr. adstringens. Lazarettet i Cap är fullt af siuka siömänn, Det i Baij falso herstedes kan jag se alla dar, hit bringades 66 Scorbutiska[4] för nogra dagar sedan af ett Hollenskt skepp. På samma har dödt mellan Amsterdam och her 103 mans besättning, så går till med mest alla Holländska skeppen; orsaken är att det är mäst debaucheurer från Selfarkophers.
Om de siukas skiötande anstår mig eij ännu tala som jag eij vet om ampliss: Fac: Med: i Upsala täkts pröfvat mig nogot skickelig i den saken under min frånvaro. Jag borde väl beskrifvit insecterne som skickas för att minnas hvilka jag haft och skickat, men Hr. Arch. täckes erhindra att jag är begynnare i den saken och hvad tid och möda mig dervid skulle kosta som är ännu främling i landet och vettenskapen. En sepia roade jag mig med i aftse vars beskrivning följer; en af de små Vespertiol:[5] her följer i original, tagen i rummen, de göra skada på frukt lius etc. som duger äta, som nasus är folios: och animalcul.[6] dessutom caudat:[7] kan jag eij finna honom beskref: man skall få dem så stora som kattor i Sommar då vi flytta till min Patrons lantägendom. Är det samma Species så får jag väl se dentes Superiores anteriores tydeligare än nu är på denna. Jag har då lust stiäla mig till anatomicera diuret. Hade jag flaskor spiriti vini Bössa m.m. eller och pengar dertill så skulle väl fåglar och fiskar kanske okände nog fölgt med - nu får jag se mycket utan att komma derå så länge, jag försekrar det kåstar på. Equus Zebra Struth camelus och D:o causarius[8] såg jag i Tregården och 2 af Pelicanus onocrotalus[9] med gul påssa, voro på Stranden. De voro tame, m.m. Det som sågs under räsan vill jag fara förbi det mästa, coryph. eqviset[10] fångades en allenast mer de som varit i Vestind: påstodo han der var i ymnighet; lilla Procellaria pelag. uropyg. albo[11] kallade våra siömänn malefig. Hr Osbäck kallar P: aequinoct:[12] med det namnet. Marskien[13] såg jag nogra gånger denna räsan, som jag eij en gång hördes talas om på den förra. Det är runda sken eller lysningar i vattenytan af en a 2 fots diameter, ibland ändras figurer i aflång, som och kröks i bukten; Vistes alltid nera till skeppet och den sidan vinden kom från; obs altid i följe med rägn blåst, de skola spå olika vind på olika högder sosom vestind: Medl: haf och Östersiön.[14] De uppkommo hastigt och slocknade efven i tämel. hast efter 1,2 a 3 minuter. Jag kikade i V.[15] om dagen lika slags veder men kunde eij se tekn. till nogra figurer som kunde lysa i mörkret, förlåt om jag frågar om denna kanske nog bekanta sak; jag följer Hr. Arch. vackra regel heri att en Perigrinator oportet omnia mirari etiam tritissima. Jag törs eij falla besvärl. med vidlöftigare bref, vill dock innan slut eij förgeta berätta att jag råkat Dr. Thunberg her, ett möte så kärt för mig som surprenant och oväntat för honom. Bodde jag i staden vore för mig en god hiälp och öfning, vi ha gjort en excursion i hop, hvad önskade vi väl icke förgefves den oskattbare förmån som i Upsala, att ha en Arch: v. Linnée som förde oss an i det gröna, her behöfdes det sannerl. om nonsin annars. Jag skall se till jag kan få honom logerad öfver vintern her på kanten att af honom uppöfvas; torde hända han kan skafa mig till adjunctus på sin långa räsa in i landet, men jag kiänner eij särdeles lust till det, som vore att tiäna Holländare i denna saken, och hvilket torde ta bort mer tillfälle att tiäna Hortus Upsaliensis än min condition kan det göra; första Åhret blir nog att samla på närmsta trakten till hus; Förkylningar under räsan komma nu efter så att jag lärer bruka nogot varmt bad och brunn her, om jag än skall sätta mig i skuld; och i det fallet kommer jag godt stycke in i landet. Hade jag allenast Wapen i händren som behöfs till uträtta nogot som vore värdt i N: H:[16] nog skulle jag bruka mig siälf efter ytttersta förmåga; min lön går åt i skor till excursionerna; en Dahlkarl skulle eij nöija sig med 3 dubbel dagspenning om han skulle springa med på soml. af dem; men besweret och en hop svårigheter man måste utstå äro tillräckel. contrabalancerade af skörden och nöijet;[17] Det är eij her som kring Upsala att man ibl. har tillfälle rasta och fouragera; Torst och hetta är det svåraste nästan. Största solagement skall dock för mig vara att hoppas det täcktes herr A:[18] si genom fingren med mina fauter i detta bref och framdeles under det jag her i Africa och städse med diup vördnan Framhärda
Välborne herr Archiaterns och riddarens
Allerödmiukste Tiänare
P.S Det chagrinerar mig att jag eij blivfit i stånd ge svar af de speciellt gifne commissioner; Tregårdsmestare Auge hade Erysipel[19] uti ansiktet då jag var i Caap, honom fick jag eij stort besked af om Portul: arbor:[20] eller annat. En hop vackra örter och insekter hade han att sälja a vid pass 4. d. 16 sk. mt st: och Då skulle man köpt alt, både ondt och gådt. Jag har en hel annan idée om trädgården[21] än förr, han är väl stor men kål och slikt planterat på alla qvarteren, 2 undantagne under Gouverneurens fönster, der var nogra vackra gnaphal.[22] allenast som Hr Arch. fått af, genom Hr. Capt: Ekeberg. Under vistandet i staden Cap hade jag ingen hel dag siälf att disponera för att komma på spetsen af Taffelberget. Her vid Baijen tror jag mäst bärgen [är] lika så höga åtminstone brantare; i många stenar och i synnerhet vid dera sida som eij varit exponerad för vittring och annan ändring fans både på Medium och Högd af Berg sådane inskerningar uthålningar på åtskil. vis som hafssvallet nu vid stränderna gör och endast är i stånd att göra. Inga hafsdiur eller andra märk. fans; jag skall dock se bra kring mig; huru jordvarfv äro efter annan behöfver jag mer undersöka att kunna sega jag har eij än sedt särdeles beqvämt ställe att kunna determinera det. Brefvet till Hr. König i Tranqvebar har jag a[f]färdat med ett Engelskt skepp. En fransk Officer från Mauritius engerade mig att skrifva till Commerson en Fransk botanicus ibidem; få se om fastnar nogot på den kroken, är det så, det lyckas så är det för Hr. Archiaterns räkning som kan få tillbytas. trumpetgräset har jag skickat ett litet eemplar med Rot; Det komer torde hända eij förrän nästa augusti ett åhr till, fram till Sverige, ty det skall först passera China med Svenska Ostind: Skep. Stockholms Slott, assistenten Blad har tagit sig på öfverstyra det. De exemplar Hr Archiat. har deraf förut, om jag minns rätt, äro eij med Rot oaktat det ligger completta exemplar i oändel. mängd uppkastade her på stranden i Baij Falso af 7 a 9 mans längder somliga. Jag har sedt det växande på sin Rot. Jag hade nogra sorter frön tillreds att skicka, men Slafvarna har behagat sopat bort dem för mig då mina saker flyttades undan i en annan kammare för främande.
SUMMARY
Anders Sparrman writes about his arrival at the Cape on 12 April 1772. Bad weather and other circumstances had prevented him from collecting specimens. Most of the herbs from False Bay, where Sparrman stayed, were still not dry. Herbs from the Cape collected by Sparrman had been destroyed by mildew and damp. There were not many insects to report on. Although there were difficulties in understanding the inhabitants, Sparrman had learnt interesting facts. Mesembrianthemum, which was also growing in the botanical garden of Uppsala, had here for example been proved to be good against wounds, especially those to the leg. Sparrman had seen 66 sailors with scurvy in the hospital at the Cape. He had heard that 103 Dutch sailors had died of the same disease.
Sparrman regrets that he had not provided a description of the insects that he had sent, and remind Linnaeus that he is a beginner in entomology. He reports on a cuttlefish, a bat which he had caught in his room, a zebra, an ostrich, a camel seen in the garden, pelicans and fulmars on the beach. He also reports on phosphoresenae and writes about coastal erosion.
Sparrman had met Carl Peter Thunberg. He complained of the poor salary he received which, he says, only covers the costs of buying new shoes; the old ones were worn out during the many excursions.[23] The excursions were trying because of thirst and heat. In the postscript Sparrman regrets that he has not found the answers to Linnaeus’s questions. The gardener Auge, who had a skin disease, could not give information about a Portulacaceae. Sparrman expresses disppointment over the garden, where cabbages and similar vegetables were growing. A Gnaphalium was growing under the governor’s windows, but one had already been given to Linnaeus by Captain Carl-Gustaf Ekeberg.
A letter to Johann Gerhard König in Tranquebar had been sent, as well as a letter to the French botanist Philibert Commerson. A species of grass had been sent to Linnaeus with the “Stockholms Slott”, one of the ships of the Swedish East India Company. The supercargo, Peter Johan Blad, had promised to look after the consignment. It was expected to arrive in Sweden via China in August 1773. The seeds collected by Sparrman had been swept away by the slaves when Sparrman was moved into another room.
MANUSCRIPTS
1. holograph (L.S., XIV, 255-256).
NOTES
[1] False Bay. In the diary of his journey , Sparrman describes his stay at Cape and False Bay from January to April 1772. Resa till Goda Hopps Udden, Södra Polkretsen och omkring Jordklotet samt till Hottentott- och Caffer-Landen, Åren 1772-76 (Stockholm 1783) was translated into English in 1785, to German in 1784 and to French in 1787.
[2] Mesembrianthemum L. also called edible Hottentott herb.
[3] Hortus Upsaliensis.
[4] With scorbutus.
[5] Vespertilio.
[6] Animalculum.
[7] Caudata.
[8] Camelus causarius i.e. cassowary. See Sparrman, Resa till Goda Hopps-Udden, 17.
[9] Syst. nat., ed. 12, 132.
[10] Coryphaena.
[11] Fulmar.
[12] Procellaria aequinoctis.
[13] Sea-fire. See Sparrman, Resa till Goda-Hopps-Udden, 10.
[14] Sparrman refers to the presence of fulmars in the West Indies, the Mediterranean and the Baltic Sea.
[15] V probably means ‘west’.
[16] Nova Hollandia.
[17] Sparrman served as private tutor in the Dutch governor’s house. See Sparrman, Resa till Goda Hopps-Udden, 19.
[18] Archiater.
[19] Erysipelas. An acute inflammatory disease of the skin.
[20] Portulacaria afra of the family Portulacaceae.
[21] The garden of the Dutch East Indian Company.
[22] Gnaphalium L.
[23] According to Sparrman’s Resa till Goda Hopps-Udden he served as the private tutor to the Dutch governor’s children.